Den perfekta människan

Härom kvällen när jag skulle sova, svepte en tanke förbi. Är syftet med allt mitt kunskapssökande att jag strävar efter att bli en perfekt människa? Svaret är nej men kanske gör all min kunskap mig till en mer medveten människa. Medveten om hur jag själv är och fungerar, enligt mitt sätt att se det. För det är verkligen bara ur mitt eget perspektiv jag kan se det för annars skulle jag ta på mig en omöjlig uppgift. Omöjlig för att vi alla är individer med olika synsätt på saker, olika förutsättningar att ta oss framåt i livet och olika referensramar. Vi tycker olika. Tänk om jag skulle bli mitt gamla jag och försöka vara alla andra till lags, det skulle inte gå. Jag slår inte på mig själv för de brister jag har utan kan istället få förståelse för dem och kanske mildra det som mildras kan om det är nödvändigt. Om någon påpekar något jag skulle ha gjort annorlunda, får jag fråga mig själv om jag håller med. Det är inte alls säkert.

Härom kvällen hade jag ljuskväll och ett av budskapen handlade om att vi ska omge oss med människor som inte tar vår energi, människor som skymmer vägen på vilken vi går mot våra önskningar. Bara för att en person inte passar in i ditt liv just nu, behöver inte hen försvinna bort för alltid. Man kan på ett vänligt sätt se till att hen hamnar i periferin, vid sidan av vägen. Det räcker att du själv är medveten om att du för stunden väljer bort någon, det val du gör i dina tankar. Du behöver inte informera den det berör. Detta kan ibland vara lättare sagt än gjort men man behöver inte gå fram som en ångvält för att klargöra för den det berör att hen inte passar in. Hen kan förändras, du kan förändras, mycket kan förändras så varför stänga en dörr som kanske ska öppnas igen? Det kan göra större skada än nödvändigt.

En väninna och jag hade det så för några år sedan. Hon hade det jobbigt i sitt liv och jag hade det jobbigt i mitt. I min egen process orkade jag inte stötta och vara den person som hon kunde prata med, men jag sa inte det då för jag förstod att det skulle göra så att hon skulle må ännu sämre. Jag gled undan så hon hamnade vid sidan om min väg. Nu har vi kontakt igen, en helt ny relation och jag har berättat för henne om valet jag gjorde. Hon har förståelse för hon ser sig själv från ett annat perspektiv nu när hon har tagit sig igenom det som var jobbigt. Hon förstår det som blev men hade jag försökt förklara när det var aktuellt, är det inte alls säkert att hon hade förstått. Då hade det kanske slutat med att vi hade gått skilda vägar för gott. Nu blev det som sagt inte så och jag är tacksam över att den vänskap som vi tog en paus ifrån har återvänt.

 

 

10 apr 2015

Comments powered by Disqus

 

 Tryck gärna gilla om du har facebook och gillar min sida

 

 

Senaste bloggen "Högkänslighet och mat" 171107

 

Nyhetsbrev för november 2017

 

Länkar till andra som jag rekommenderar

 

Berättelse från livet

 

Camillas änglarum på facebook

 

Jag har F-skattsedel och är momsregistrerad

 

Nyhetsbrev