Tandläkaren

Här är jag igen, det var ett tag sedan. Tiden går och jag låter den göra det just nu. Dock är det så att jag har varit iväg och jobbat några dagar. Tre hela dagar gick det åt eftersom jag åkte iväg drygt 30 mil. Att jag skulle göra denna annorlunda jobbhelg har jag vetat ganska länge så jag har haft god tid till att förbereda mig mentalt. Denna stora utmaning för mig själv som jag inte tvekade ett ögonblick till att anta. Fast det var nog tur att jag inte visste alla detaljerna i förväg för då hade jag nog inte vågat. Det är nämligen så att jag hade fem klienter och de tillbringade hela dagen tillsammans och turades om att en och en få en sittning med mig. Det innebar att de berättade och värderade inför varandra vad jag hade sagt efterhand som de var färdiga. När jag tänker tillbaka på det, låter det läskigt, men där och då bekom det mig inte. Jag kände mig trygg i det jag gjorde och även om alla inte fick en wow-upplevelse i det jag sa, så vad det några som fick det och det är jag väldigt nöjd med.

Något nytt som jag var med om, var att se någon från andra sidan som tillhör platsen istället för en persn. Först hände det när jag satt med en av tjejerna. Jag såg mannen och beskrev honom så som han såg ut och vad han gjorde. Jag pratade en stund men kunde inte få någon känsla av att han hade något band till tjejen och han närmade sig inte, därför fick jag släppa honom igen. Vid en annan sittning dök det helt plötsligt upp en kvinna som jag kände av väldigt tydligt. Inte förrän jag var på väg hem förstod jag att hon tillhörde platsen och klienten kunde bekräfta att hon har känt en närvaro. Kanske är det kvinnan jag såg som hon har känt av.

En annan sak jag har hunnit med är att gå till tandläkaren. Det är fyra år sedan jag var där senast och jag var väldigt orolig för hur det skulle gå och ångerfull för att jag inte tagit tag i mig för att boka ett besök tidigare utan väntat på att bli kallad. Härtat slog och det var obehagligt när jag lade mig i stolen. Gapade och bestämde mig för att gå in i mitt inre rum när min guide finns. Jag fokuserade på det och tog min guide i händerna. Jag bad om att det inte skulle vara något fel på tänderna. Där stod jag en stund och när jag sedan återvände till tandläkarrummet, var oron som bortblåst och hjärtat hade slutat slå så hårt. Efter röntgen konstaterade tandläkaren att jag inte hade några hål. Hon putsade tänderna lite och sedan var jag klar. Glad över att inte behöva gå tillbaka såklart men även väldigt glad över min nya lärdom: att man kan meditera sig ur jobbiga situationer.

13 nov 2012

Comments powered by Disqus

 

 Tryck gärna gilla om du har facebook och gillar min sida

 

 

Senaste bloggen "Högkänslighet och mat" 171107

 

Nyhetsbrev för november 2017

 

Länkar till andra som jag rekommenderar

 

Berättelse från livet

 

Camillas änglarum på facebook

 

Jag har F-skattsedel och är momsregistrerad

 

Nyhetsbrev