Jag kände mig iakttagen
Min farfar gick bort i början av januari 2018. Det dröjde några veckor innan han begravdes och efteråt samlades familjen hemma hos mig för en stund tillsammans. Min farfar älskade smörgåstårta så vi åt det. Det är en omställning när någon som varit med i hela ens liv helt plötsligt är borta. Alla berättelser om hans liv. Fast man har hört dem alla många gånger, dyker ändå frågor upp.
När jag hade gått och lagt mig på kvällen efter begravningen, var det något som kändes konstigt. Som om någon stod utanför vårt sovrum och tittade. Känslan var inte skön så jag stängde dörren. Morgonen efter tänkte jag inte så mycket mer på det. Det var lördag och lite att fixa med hemma. När jag höll på med något i vardagsrummet, lät det som om något föll till golvet i hallen. Ett vinande ljud som ett papper eller något. Tittade efter men ingenting låg på golvet.
På kvällen var det samma procedur som kvällen innan. Jag kände mig iakttagen och fick stänga dörren. Söndagen kom och jag bestämde mig för att be en vän kolla aktiviteten i mitt hus, det är så svårt att se till sig själv. Samtidigt hade jag en känsla av att det var min farfar som inte hade kommit till ljuset så jag mediterade, visade ljuset, och rensade huset på energier.
Min vän hörde av sig och sa att hon inte trodde att det var min farfar men hon såg att det var en man som hade kommit in i mitt hus tillsammans med en annan man. Mannen jag kände av beskrev hon som väldigt nyfiken. Lyfte på papper och rotade runt. Den beskrivningen räckte för att säga att det var min farfar. Nyfikenheten var ett tydligt personlighetsdrag även om han aldrig använde det i syfte om att skvallra vidare. Han ville bara veta liksom. Och det där med att han lyfte på papper, förklarade ljudet jag hade hört. Och mannen han kommit med var förmodligen min pappa efter begravningen.
I ytterligare två nätter sov jag med stängd dörr. Sedan var det över. Ingen känsla av att vara iakttagen eller obehag.
Så kom min pappa efter någon dag och jag bestämde mig för att berätta om min upplevelse och hur min väninna hade beskrivit farfar. Så tittar han på mig och säger: "Jag har också hört sådant ljud flera gånger men inte tänkt vidare på det men nu när du säger det så...". Och min sambo fyllde i: "Det har jag också hört...".
Tänk att vi alla hade hört liknande saker men att ingen hade sagt något till någon annan. Slutet gott allting gott. Min farfar fick hjälp med att komma till ljuset och har han inte varit så fysiskt påtaglig igen att jag har varit tvungen att stänga dörren till sovrummet. Däremot har han kommit med budskap till mig via andra vid två tillfällen och jag känner honom bakom mig då och då men nu är känslan helt annorlunda än den var efter begravningen.